Pinsam situation med en bekant

februari 11th, 2009 - Kommentera

Igår kväll, när jag försökte somna kom jag och tänka upp en situation jag var med om för en tid sedan. Har ni någon gång varit med om att träffa en person och har absolut ingeting att säga till varandra. Ni sitter bredvid, tittar på varandra, upprepar frågan man har redan sagt för tre sekunder sendan? Detta var jag med om, ett pinsamt ögonblick. Jag kände mig frustrerad i den situationen, visste absolut inte hur jag skulle föra samtalet vidare, komma på något att diskutera. Människan som deltog i denna frustrerande situation gjorde heller inget ansatts att förbättra dödläget. Dessutom, som elak jag kan vara, iakttog jag intressanta detaljer i min omgivning där en lustig eller rentav elakt kunna skämta om, jag tappade intresset fokusera på människan bredvid mig. Det störde mig.

Möjligt att det var en inbyggd försvarsmekanism som aktiverades i den förtvivlade situationen. Tur nog kastade jag inte ut mig en massa konstiga kommentarer om allt och alla, eller borde jag ha gjort det? Har länge ältat om detta, med mig själv och andra. Ligger skulden hos mig, den andre eller oss två? Ska även påpeka att denne har varit en arbetskamrat med gemensamma intressen, Silviasyster yrket. Lär nog träffa på denne flera gånger om i framtiden. Att skriva upp i min lista, förbättra min networking ability!